Danmark är ockuperat och Tyskland har anfallit de norska hamnstäderna Oslo, Bergen, Trondheim, Narvik och Kristiansand. Finland har tvingats sluta fred på Sovjetunionens villkor. Den svenska översten Gustaf Petri har blivit beordrad att lämna sin befattning som chef för den kungliga krigsskolan Karlberg för att organisera ett hemvärn. Två dagar senare, den 17 april, fattar svenska regeringen ett formellt beslut om upprättandet och den 29 maj 1940 kommer riksdagsbeslutet. Hemvärnet har bildats.
Hemvärnstanken är dock betydligt äldre. Redan 1811 upprättas Gotlands nationalbeväring som omfattar varje arbetsduglig gotlänning mellan 15 och 50 år, nästan hundra år innan allmän värnplikten införs 1901.
En stark förespråkare för allmän värnplikt är den svenska skarpskytterörelsen. Rörelsen initieras på 1860-talet av kända publicister som Lars Johan Hierta, Aftonbladets grundare, som även är för allmän rösträtt och folkhögskolor.
Redan vid årsskiftet 1939 börjar skytteföreningarna själva organisera hemvärn. Den 4 januari 1940 bildas den första hemvärnsföreningen i Tärnsjö i Uppland och skytteföreningar i bland annat Skåne följer efter trots lagen mot olaga kårverksamhet.
Den 31 maj utfärdas ”hemvärnskunggörelsen” där hemvärnet folkrättsliga ställning som en del av armén fastställs. En massiv rekrytering påbörjas vilket gör att de från början 50 000 man utökas så att samtliga som anmält sig under året, 93 939, får plats. Fem år senare uppgår antalet hemvärnsmän till 82553.
I augusti 1940 fastställs tjänstetecknet för hemvärnets uniformer. Truppslagstecknet är ett cirka 1 decimeter högt tygmärke som bärs på vänster överarm med ett gult H krönt med tre kronor på en blå vapensköld.
Den 25 juni 1940 sattes hemvärnet i beredskap och under de kommande fem åren genomfördes tusentals insatser. En sammanställning av uppdragen under krigsåren visar att 25 svenska flygplan omhändertogs, 35 oidentifierade, 46 utländska samt 45 spärrballonger och propagandaballonger. Hemvärnet ingrep dessutom vid 15 eldsvådor och skogsbränder. Detta trots att beredskapsförband var i tjänst över landet.
Fientliga luftlandsättningar var ett av hoten hemvärnet skulle bemöta, mindre avdelningar och sabotörer skulle uppspåras och oskadliggöras. Hemvärnsmän deltog i efterspaningar av personer och omhändertog även flyktingar. Vid större luftlandsättningar skulle fienden kartläggas och fördröjas och hemvärnsförbanden skulle även biträda vid försvaret av vägspärrar. Den 2 januari 1944 genomfördes en riksomfattande larmövning, det upprepas 1950 och 1954
Hemvärnet bevakade även förråd och olyckplatser, till de större hörde explosionen i fabriken Nobelkrut i Karlskoga och sprängattentatet mot ett ammunitionståg i Krylbo. Man bevakade även påträffade minor och sprängbojar och oskadliggjorde blindgångare.
Under kriget hjälpte hemvärnssoldater även människor att fly från Danmark och Norge som var ockuperat av Tyskland. Hemvärnschefen och tulltjänstemannen Gunnar Nilsson i Höganäs stödde den danska motståndsrörelsen genom att smuggla vapen och sprängmedel till motståndsrörelsen i Danmark. När samtliga danska judar skulle skickas till läger i Tyskland hösten 1943 lyckades han tillsammans med andra medhjälpare och danska fiskare transportera nästan 1000 judar; män, kvinnor och barn, till Sverige. Efter kriget fick han Frihetsmedaljen av danske kungen Kristian X. Gunnar Nilsson var med och bildade hemvärnet i Höganäs och var aktiv hemvärnsman till 1985. Under förra jubileet 2010 mottog han som veteran en medalj för sina 70 år i hemvärnet.
Även vid gränsen mot Norge engagerade sig hemvärnssoldater i flyktinghjälp och hjälpte även utländska motståndsrörelser. Hemvärnsmannen Arnold Moliner i Dals-Ed var gränspolis men även lokalombud för försvarsstabens underrättelsetjänst. Han hjälpte bland annat norska kurier och upprätthöll förbindelselinjer över den norska gränsen vilka han var tvungna att hållas hemliga för de svenska beredskapsförband som var stationerande vid gränsen.
Under beredskapsåren bestred Hemvärnet även högvakten samt deltog i massmöten, parader och försvarsutställningar som anordnades för att stärka försvarsviljan.
Att hemvärnet speglade Sveriges befolkning visade en undersökning som hemvärnsstaben lät genomföra 1944. Skillnaden mellan befolkningen och hemvärnets medlemmar skilde sig knappt när det gällde näringsgrenar eller de tre socialgrupperna, enda undantaget var hevmvärnsbefälen som var överrepresenterar när det gällde företagare och förvaltningspersonal gentemot andelen arbetare.
Redan från början var kvinnor en naturlig del av Hemvärnet. Behovet av hemvärnslottor var stort och de bidrog både genom faktiska befattningar; expeditionstjänst, förplägnadstjänst och materieltjänst, och som tidigare nämnts vid insamlingar och andra stödinsatser.
Läs mer om hemvärnet i vårt jubileumsnummer; ni hittar det i arkivet på www.tidningenhemvarnet.se.